THE TRUTH BEHIND THE EYES: ADD/ Attention Deficit Disorder

Jag har ju ADD, här kommer lite fakta om vad det e!

Viktig information om listan:

Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

~ Behov av rutiner och struktur men ...

~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

~ Låg mental uthållighet

~ Lättdistraherad

~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

~ Bristande motivation och därför

~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

~ Benägen att göra saker i fel följd

~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.
http://www.familjeliv.se/Forum-4-50/m55084114.html

Attention Deficit Disorder (ADD) är en av de tre subtyper av Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Begreppet formellt ändrats i 1994 i den nya Diagnostisk och statistisk handbok för mentala störningar, fjärde upplagan (DSM-IV) till "ADHD övervägande ouppmärksam" (ADHD-PI eller ADHD-I), även om termen ADHD är fortfarande i stor utsträckning används. ADD liknar de andra subtyper av ADHD i att den kännetecknas främst av ouppmärksamhet, lätt distraherbarhet, desorganisation, förhalning, och glömska, där det skiljer i letargi - trötthet , och har färre eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet typiska för andra ADHD subtyper. Olika länder har använt olika sätt att diagnostisera ADD. I Storbritannien är diagnosen bygger på en ganska smal uppsättning av symptom, och cirka 0,5-1% av barnen tros ha uppmärksamhet eller problem hyperaktivitet. USA använde en mycket bredare definition av begreppet ADHD. Som ett resultat, har upp till 10% av barnen i USA beskrivits med ADHD. Aktuella uppskattningar tyder på att ADHD finns över hela världen i ungefär 1-5% av befolkningen. Ungefär fem gånger fler pojkar än flickor diagnosen ADHD. Läkemedel inkluderar två klasser av läkemedel, stimulantia och icke-stimulantia. Läkemedel för ADHD är indelade i första linjens läkemedel och andra linjens läkemedel. Första linjens läkemedel inkluderar flera av stimulantia, och tenderar att ha en högre svarsfrekvens och effekt storlek än andra linjens läkemedel. Även medicinering kan bidra till att förbättra koncentration, botar inte ADD och symtomen kommer tillbaka när medicineringen stoppas.

Innehåll

[ hide ]

[ edit ] Skillnader från andra ADHD subtyper

ADD liknar de andra subtyper av ADHD i att den kännetecknas främst av ouppmärksamhet, lätt distraherbarhet, desorganisation, förhalning, och glömska, där det skiljer i letargi - trötthet , och har färre eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet typiska för andra ADHD subtyper. ^{[ 1 ]} I vissa fall kan barn som tycker om att lära sig utveckla en känsla av rädsla när de ställs inför strukturerat eller planerade arbete, särskilt långa eller grupp-baserade som kräver utökad fokus, även om de verkligen förstår ämnet. Barn med ADD kan löpa större risk för akademiska misslyckanden och tidigt utträde från skolan. ^{[ 2 ]} Lärare och föräldrar kan göra felaktiga antaganden om beteenden och attityder till ett barn med ADD och kan ge dem täta och felaktiga negativ feedback (t.ex. "du är oansvarig", "du är omogen", "du är lat", "du inte bryr dig / visa någon ansträngning", "du bara inte försöker", etc.). ^{[ 3 ]}
De ouppmärksam barn kan inse på någon nivå att de på något sätt skiljer sig internt från sina kamrater. Men de är också benägna att acceptera och internalisera den kontinuerliga negativ feedback, vilket skapar en negativ självbild som blir självförstärkande . Om dessa barn framsteg i vuxen ålder odiagnostiserade eller obehandlat, deras ouppmärksamhet, pågående frustrationer och dålig självbild skapar ofta många och svåra problem med att upprätthålla sunda relationer, lyckas i eftergymnasial utbildning, eller lyckas i arbetslivet. Dessa problem kan förvärra frustration och låga självkänsla , och kommer ofta att leda till utveckling av sekundära sjukdomar, inklusive ångest , sexuell promiskuitet , humörstörningar och missbruk . ^{[ 2 ]}
Det har föreslagits ^{[ 1 ]} att några av symptomen på ADHD finns i barndomen verkar vara mindre uppenbar i vuxen ålder. Detta beror sannolikt på en vuxen förmåga att göra kognitiva justeringar och utveckla coping färdigheter minimera frekvensen av ouppmärksam eller hyperaktiva beteenden. Däremot de centrala problemen med ADHD inte försvinner med åldern. ^{[ 2 ]} Vissa forskare har föreslagit att personer med nedsatt eller mindre öppet hyperaktivitet symptom bör få ADHD-kombinerad diagnos. Hallowell och Ratey (2005) föreslår ^{[ 4 ]} att manifestationen av hyperaktivitet helt enkelt förändras med tonåren och vuxenlivet, blir en mer allmän rastlöshet eller tendens till fidget.
I DSM-III, tröghet, dåsighet och dagdrömma togs upp som egenskaper ADHD. Symptomen togs bort från ADHD kriterierna i DSM-IV, för även de med ADD visade sig ha dessa symptom, detta endast skett med frånvaron av hyperaktiva symtom. Dessa tydliga symtom beskrevs som trög kognitiv tempo (SCT).
En meta-analys av 37 studier om kognitiva skillnader mellan de med ADHD-ouppmärksam typ och ADHD-kombinerad typ som finns att "ADHD / C-subtyp utvecklats bättre än ADHD / jag subtyp inom processorhastighet, uppmärksamhet, prestanda IQ, minne och flyt. den ADHD / I subtyp utvecklats bättre än ADHD / C-gruppen om åtgärder för flexibilitet, arbetsminne, visuell / spatial förmåga, motorisk förmåga, och språk. Både ADHD / C och ADHD / I grupperna befanns utföra mer dåligt än kontrollgruppen på åtgärder av hämning, men det var ingen skillnad mellan de två grupperna. Dessutom är de ADHD / C och ADHD / jag subtyper inte skiljer på åtgärder av ihållande uppmärksamhet. " ^{[ 5 ]}
Vissa experter, som Dr Russel Barkley , hävdar att ADD är så annorlunda från de andra ADHD subtyper att det ska betraktas som en distinkt sjukdom. ^{[ 6 ]}^{[ 7 ]} ADD noteras för den nästan totala avsaknaden av beteendestörningar och höga risk, spänningssökande beteende och dessutom har högre ångest. ^{[ 5 ]}^{[ 8 ]}^{[ 9 ]} Ytterligare forskning behöver göras för att upptäcka skillnader mellan de med uppmärksamhet störningar. ^{[ 6 ]}

[ redigera ] Symtom

[ redigera ] DSM-IV-kriterierna

Den DSM-IV medger diagnos av övervägande ouppmärksam subtyp av ADHD (under kod 314,00) om individen uppvisar sex eller fler av följande symtom på ouppmärksamhet under minst sex månader till en punkt som är störande och olämpligt för utvecklingsnivå:

Ofta ger inte uppmärksamhet på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
Ofta har svårt att hålla uppmärksamheten på uppgifter eller aktiviteter spela.
Ofta verkar inte lyssna på direkt tilltal.
Ofta följer inte instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, sysslor eller uppgifter på arbetsplatsen (inte på grund av oppositionella beteende eller inte förstår instruktionerna).
Ofta har problem att organisera verksamheten.
Ofta undviker, ogillar eller inte vill göra saker som tar mycket mental ansträngning under en lång period (t.ex. skolarbete eller läxor).
Tappar ofta bort saker som behövs för uppgifter och aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg).
Ofta lätt distraherad.
Är ofta glömsk i dagliga aktiviteter.
Ofta blandar upp människors namn eller glömmer dem under korta perioder.

En ADD diagnos är beroende symptom på nedskrivningsbehov presenterar sig i två eller flera inställningar (t.ex. i skolan eller jobbet och hemma). Det måste också finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, akademiskt eller yrkesmässig funktion. Slutligen måste symptomen förekommer inte enbart under en genomgripande störning i utvecklingen , schizofreni eller annan psykotisk störning och är inte bättre med någon annan psykisk störning (t.ex. förstämningssyndrom , ångestsyndrom , dissociativ störning , personlighetsstörning ).

Exempel på observerade symptom
Livet Period	Exempel
Barn ^{[ 10 ]}	Att inte ägna stor uppmärksamhet åt detaljer eller gör slarvfel när du gör skolarbete eller andra aktiviteter
	Svårt att hålla uppmärksamheten fokuserad under uppspelning eller uppgifter
	Visas inte lyssna på tilltal (ofta anklagas för att "dagdrömma")
	Att inte följa instruktioner eller uppgifter avsluta
	Undvika uppgifter som kräver en stor mängd mental ansträngning och organisation, t.ex. skolprojekt
	Ofta förlorar element, som krävs för att underlätta uppgifter eller aktiviteter, såsom skolmaterial
	Överdriven distraherbarhet
	Glömska
	Förhalning , oförmåga att påbörja en aktivitet

Vuxna ^{[ 11 ]}	Ofta gör slarvfel när har att arbeta med ointressanta eller svåra projekt
	Ofta har svårt att hålla uppmärksamhet under arbete eller hålla ner ett jobb för en avsevärd tid
	Ofta har svårt att koncentrera sig på samtal
	Har du problem med efterbehandling projekt som redan har påbörjats
	Ofta har svårt att organisera för slutförandet av uppgifter
	Undvika eller fördröja start projekt som kräver många trodde
	Ofta misplacing eller har svårt att hitta saker hemma eller på jobbet
	Oorganiserade personliga saker (ibland gamla och oanvändbara för den enskilde) orsakar överdriven "röran" (i hemmet, bilen etc.)
	Ofta distraheras av aktivitet eller buller
	Ofta har problem att komma ihåg avtalade tider eller skyldigheter, eller olämpligt byta planer på regelbunden basis

[ redigera ] Förekomst hos barn

Det är svårt att säga exakt hur många barn i världen har ADHD eftersom olika länder har använt olika sätt att diagnostisera den, medan vissa inte diagnostisera det alls. I Storbritannien är diagnosen bygger på en ganska smal uppsättning av symptom, och cirka 0,5-1% av barnen tros ha uppmärksamhet eller problem hyperaktivitet. I jämförelse, tills nyligen, använde yrkesverksamma i USA en mycket bredare definition av begreppet ADHD. Som ett resultat, har upp till 10% av barnen i USA beskrivits med ADHD. Aktuella uppskattningar tyder på att ADHD finns över hela världen i ungefär 1-5% av befolkningen. Ungefär fem gånger fler pojkar än flickor diagnosen ADHD. Detta kan delvis på grund av de särskilda sätt som de uttrycker sina svårigheter. Pojkar och flickor har båda uppmärksamhetsproblem, men pojkar är mer benägna att vara överaktiv och svår att hantera. Barn från alla kulturer och socialgrupper diagnosen ADHD. Dock kan barn från vissa bakgrunder vara särskilt benägna att få diagnosen ADHD, på grund av olika förväntningar på hur de ska bete sig. Det är därför viktigt att se till att ett barns kulturella bakgrund förstås och beaktas som en del av bedömningen. ^{[ 12 ]}

[ redigera ] Behandling

Färska studier visar att läkemedel som godkänts av den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) för behandling av ADHD tenderar att fungera bra i personer med övervägande ouppmärksam typ. Dessa läkemedel inkluderar två klasser av läkemedel, stimulantia och icke-stimulantia. Läkemedel för ADHD är indelade i första linjens läkemedel och andra linjens läkemedel. Första linjens läkemedel inkluderar flera av stimulantia, och tenderar att ha en högre svarsfrekvens och effekt storlek än andra linjens läkemedel. ^{[ 13 ]} Några av de vanligaste stimulantia är Metylfenidat (Ritalin, Concerta), Adderall och Vyvanse . Andra linjens läkemedel är vanligtvis anti-depressiva läkemedel såsom Zoloft , Prozac och Wellbutrin . Dessa läkemedel kan hjälpa till med fidgeting, ouppmärksamhet, irritabilitet och sömnsvårigheter. Några av symptomen på mediciner målet finns också med ADD patienter. ^{[ 14 ]}
Även medicinering kan bidra till att förbättra koncentration, botar inte ADD och symtomen kommer tillbaka när medicineringen stoppas. Medicinering fungerar bättre för vissa patienter, medan det knappt fungerar för andra. ^{[ 15 ]}
Tillsammans med medicinering, är beteendeterapi rekommenderas för att förbättra organisationsförmåga, tekniker studie eller social funktion.

[ redigera ] Forskning

En studie vid Mount Sinai AD / HD Center, med stöd av anslag från National Institutes of Health (NIH), kommer att undersöka användningen av funktionella Magnetic Resonance Imaging att identifiera unika mönster i hjärnan aktiveras hos barn med ADD. ^{[ 16 ]}

[ edit ] Strategier för föräldrar drabbade barn

Föräldrar rekommenderas att lära sig om denna sjukdom för att först kunna hjälpa sig själva och sedan deras barn. Behavioral strategier är till stor hjälp och de inkluderar att skapa rutiner, få organiserade, undvika distraktioner, begränsa val, med mål och belöningar, ignorerar beteenden. ^{[ 17 ]}
Barn med ADHD kan vara extremt oorganiserad. Föräldrar bör arbeta med dem för att hitta specifika platser för allt och lära barnen att använda kalendrar och scheman. Föräldrar uppmanas att få barnen i idrott för att hjälpa dem att bygga disciplin, självförtroende och förbättra deras sociala kompetens. Fysisk aktivitet ökar hjärnans dopamin , noradrenalin och serotonin nivåer och alla dessa signalsubstanser påverkar fokus och uppmärksamhet. Vissa sporter kan vara för utmanande och skulle lägga frustration. Föräldrar bör tala med sina barn om vilka aktiviteter och övningar mest stimulera och tillfredsställa dem innan du registrerar dem för klasser eller sport. ^{[ 18 ]}
Det är viktigt att etablera ett nära kommunikation med skolan ^{[ 19 ]} för att utveckla ett pedagogiskt plan för att hantera barnets behov. Boende i skolan, till exempel förlängd tid för tester eller oftare feedback från lärare, är bra för dessa individer. ^{[ 20 ]}