Idag är det två månader som min älskade morfar gick bort, det känns jobbigt. Han var den bästa morfar man fick ha, saknar honom så det gör ont. Den tomhet han lämnade efter sig, den tysthet han lämnade. Dagar går och jag bara saknar och tänker på honom. Två månader usch väntar bara att han ska komma tillbaka till oss, saknar hans röst, skratt, glad het, humor, doft. Är så tomt i mitt hjärta tomt i mitt bröst den smärta jag bär inte inte kul.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar